HAR JAG VÄNNER?

1Jag undrar om du har någon vän just nu som du umgås med?

Detta är en fråga jag får otroligt mycket på mina sociala medier och det verkar som att mina följare är oroliga för mig eller något men det kan ju inte jag svara på, utan bara ni.

Genom mitt än så länge inte superlånga liv har jag sett vänner komma och gå och jag har alla gånger blivit otroligt sviken. En del av fallen har berott på mobbning! Och under dessa många processer att bli lämnad har jag lärt mig hur viktigt det är att kunna vara själv och trivas i sitt eget sällskap. Det är någonting jag idag är väldigt tacksam över och jag trivs idag otroligt bra i mitt eget sällskap och jag uppskattar att vara själv!

I många olika sammanhang ylar människor om hur viktigt det är med vänner. Vänner man kan prata med och anförtro sig åt. Själv säger jag bara… Jasså?

Jag tror definitivt på att beroende på hur man är som person och vad man gått igenom har man olika behov av sociala kretsar eller att umgås med kompisar. Och jag själv vet att jag som person inte är så social längre och jag har inte längre det behovet att umgås med kompisar hela tiden. Folk tycker att det är otroligt dystert men inte jag, alla är vi olika!

Nu är det inte så att jag går omkring och hatar människor som svikit mig. Det är livet för kort för och jag riktar snarare min energi åt viktigare saker som exempelvis YouTube där ni kommer in och är mina internetkompisar!

Men jag har faktiskt en bästa vän och det är min syster Ida. Hon är ett år äldre än mig så det är inte mycket och vi har hängt ihop i alla år och gör allt tillsammans. Vi har varandra som bästisar och det är vi glada över. Vi har otroligt mycket gemensamt och vi umgås jämt så där är svaret på varför hon alltid suttit i bakgrunden i mina videos i alla år haha, för vi umgås alltid! Och det är inget fel att ha sin syster som bästis! Och jag har faktiskt börjat snacka lite med en ny person och det är spännande, får se vart det leder? Kanske blir det en riktig vänskap? Det får framtiden visa.

Så svaret på din fråga är att jag idag inte umgås med någon annan än min syster och min familj men jag trivs väldigt bra så efter mina erfarenheter i livet. Detta kanske bara är en fas för mig att kunna bearbeta det jag varit med om och att jag sen blir mer social igen, vem vet?

Hoppas du fick ett vettigt svar på din fråga haha! :)photo5809934271870249142

20 kommentarer
  • Harry Pottan

    Jag är snart 21 år och jag trivs också bäst i mitt eget sällskap plus att min bästa kompis är min syster :) det är inget fel med det, alla tycker inte om att umgås med andra än t.ex sin familj :) jag tycker du är en härlig tjej och trots att du är yngre än mig inspireras jag av dig och tycker du verkar vara en härlig tjej! Kram

    • http://misslisibell.se/ Misslisibell

      Tack för kommentaren! :)

  • E

    Du är klok, Lisa! Och jag gillar din avslutning, om att det kanske bara är en bearbetningsfas och att det kanske ändras längre fram. För precis så lär det vara. Jag gissar att du har god kommunikation med dina föräldrar, för det känns över lag som att du förstår mycket och analyserar saker på ett mycket djupare plan än andra i din ålder. Allt kommer att bli bra för dig, Lisa. Du verkar så klok, snäll och djup. Och då är det ju tyvärr lätt att bli oförstådd av folk i din egen ålder. Fortsätt att vara du. 👊💫

    • http://misslisibell.se/ Misslisibell

      Tack så mycket! :)

  • A

    Har inte Ida heller några vänner?:(

  • Amanda

    Känner så mycket igen mig. Har också varit mobbad och utfryst. Det var otroligt jobbigt och tärde på mig, men det positiva som kom ur det är att jag lärt mig uppskatta mitt eget sällskap. Jag är mycket själv, kan gå på stan själv, skulle lätt kunna gå på bio själv, äta själv, vara själv på helgerna. Andra tycker att det är konstigt, men jag älskar det. Njuter verkligen av mitt eget sällskap och att bara få vara jag haha. Något som stämmer in på mitt liv är ”vänner kommer och går, familjen består.” Jag är också mycket med min familj och, liksom du, speciellt med min syster. Jag älskar att umgås med henne, då vi är så lika och förstår varandra. Vem vet, kanske är det bara en fas, men på ett sätt tror jag att det alltid kommer vara såhär för mig, men det är inget jag alls mår dåligt över. Men visst skulle det vara roligt att ha några kompisar och hitta iallafall en person utanför familjen som jag kan dela allt med, men som du skriver är det svårt när en blivit sviken gång på gång. Känner mig iallafall tacksam över att jag själv numera är min bästa vän, för i slutändan är det faktiskt bara det en har kvar, sig själv.

    • http://misslisibell.se/ Misslisibell

      Tack för din kommentar och att du delade med dig!♡

  • Viktoria

    Jag önskar att jag hade en syster…… jag har bara två bröder.

  • http://prinsessanjenniey.blogg.se/ Jenniey Love

    Underbara du! Jag tror absolut att du kommer bli mer social när du smält allt du gått igenom. Jag var rätt låst efter min mobbning men med åren blivit allt mer öppen igen. kramiz<3

    • http://misslisibell.se/ Misslisibell

      Det är säkert så ja! :)

  • Anna

    Det är absolut inte konstigt eller fel, och förstår dig! Det tog mig flera år efter mobbningen att börja lita på folk igen. Alla bearbetar saker på olika sätt, och det är fullkomligt normalt. Jag har få nära vänner och en av de är min sambo. (Är 23 år) Trivs du med Ida och själv så go for it! Det finns inga regler för vänskap.

    Kram på dig.

  • Wilma

    Så himla bra skrivet! Förstår dig helt, jag var själv så ett tag vilket hörde ihop med att jag var ”rädd” för att skaffa nya vänner. Det var typ ett år där jag lärde mig att trivas i mitt eget sällskap och tro på mig själv, för det var något jag behövde träna på💗 Kanske var det just det som behövdes för sen hittade jag de bästa vännerna jag någonsin skulle kunna tänka mig! För med dem kan jag alltid vara mig och vi har så otroligt roligt tillsammans och dem gör mig bara starkare i mig själv.
    Ibland är nog det faktiskt bra att vänta, för det kan vara värt varenda minut man har väntat!!😝

    • http://misslisibell.se/ Misslisibell

      Tack för att du delade med dig!! :D

  • Anonym

    Bra skrivet!❤❤

    • http://misslisibell.se/ Misslisibell

      Tack! :D

  • Ella

    Jag förstår att du känner dig sviken av dina tidigare såkallade vänner och att det har gjort att du numera bara umgås med din familj. Men, jag hoppas ändå att du kan våga lita på människor igen och hitta nya vänner. Jag hade själv svårt att hitta nära vänner både i högstadiet och gymnasiet. Jag isolerade mig själv ganska mycket och umgicks bara med en eller två personer. Nu har jag gått ut gymnasiet, hittat många vänner och har upptäckt hur roligt det är. Jag käner inte dig personligen, men har följt din yt-kanal i ett par år och du verkar vara en trevlig tjej med hjärtat på rätta stället och jag är övertygad om att du kan hitta nya vänner. Skolan är inte den bästa platsen att hitta vänner på – tvärtom i många fall. Man föser ihop en bunt människor i samma ålder och det är konkurrans, skitsnack och folk byter vänner hela tiden. Ta hand om dig.

  • En ananas

    Du ser inte särskilt glad ut..

    • http://misslisibell.se/ Misslisibell

      Jag är väldigt glad faktiskt! :D

  • anders

    Hej Lisa! Jag hade inte många vänner när jag växte upp, men jag hade min familj. Familjen är viktigast! Vänner kommer efter en tid, det är inte bråttom. Toppen att du tar hand om dina familjerelationer, lycka till i livet! /Anders

  • Hanna

    Tack så mycket Lisa! har försökt berätta detta för andra men de fattar bara inte. Tacksam att jag inte är ensam om det längre!